morsanlotta

Det hela började för ca 1 månad sen, en vän till mig hade tagit livet av sig vilket jag verkligen inte tog bra.
Vi har vart i från varandra i 4 år men hade fått lite kontakt nu på slutet igen.
Sedan fick jag ett samtal av hans bror..han hade hängt sig.
Han var som min lillebror förr i tiden, vi var jämt med varandra och kom varandra nära in på livet.
När jag blev gravid så gled vi ifrån varandra, så som det blir ibland.
Det är mkt som hänt och händer i mitt liv just nu, och att han tog sitt liv var den sista droppen innan glaset rann över.
Jag bröt ihop och psyket mitt pallade inte mer.
Så jag hamnade inne på psyk, jag låg där i 1,5 vecka och "återhämtade" mig eller vad man ska säga.
Undertiden var Elvira hos mormor och farmor, men jag fick träffa henne nästan varje dag en stund och säga godnatt varje kväll i telefon.
Annars hade jag inte överlevt.

Undertiden jag var där fick jag diagones bipolär, som jag försöker lära mig mer om och förstå på vilket sätt det är en del av mig och vilket av mig som är det bipolära.

Jag väntar på att få en ny lägenhet också, jag kan inte ta mig till den jag redan har.
Eller rättare sagt jag klarar inte av att bo där, det är för mkt som har hänt där för att jag ska kunna få ro i kroppen och leva därigen.

Och eftersom att allt detta har hänt så bor jag här i Avesta, hos en kvinna som heter Anki.
Jag bor här undertiden jag söker lägenhet, och undertiden jag ska höja dosen på medicin och undertiden jag har återhämtat mig tillräkligt för att kunna leva ett normalt liv igen.

Lite semester med andra ord.

Så det är så det ligger till, och nu vet ni det...