Man ska aldrig säga aldrig..

Bara för att jag skrev igår att det inte är några problem att klä på Elvira hemma så tror ni inte att hon trotsa imorse precis som hon gör på dagis....!

Men denna gång "vann" jag, den här gången gav jag inte upp utan så fort hon började fjanta så gick jag.
Hej då, nu går jag mamma !
Så öppnade och stängde jag dörren och gömde mig i köket, 2 min senare så ställde hon sig upp och sen var det inge mer tjafs.

Men det känns förjävligt, för hon blev jätte jätte ledsen.
Hon trodde ju att jag hade gått på riktigt och så fort hon hörde att jag stängde dörren blev hon ännu mer ledsen och arg.
Men hon kanske behöver den här "behandligen" så hon förstår att jag menar allvar?
Eller?

För jag tänkter inte tillåta trotsen, jag tänker inte fjanta med henne och låta henne tro att hon får göra som hon vill!
För gör jag det kommer det bli ett helvete, och så ska det inte vara!

Man ska ju vara hård, behandla hårt mot hårt....vad jag har hört iaf.
Och skillnaden mellan igår och idag är ju stor.
Det funkade bättre i morse när jag ställde ner foten direkt och fick henne att inse att jag menar allvar, än igår när jag bara fjanta med henne.

Kom nu då Elvira, Elvira kom nu då, res dig upp nu, använd benen nu då , men Elvira...
Tänker inte bli en jävla tjatmorsa!!!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0